Tränaren är latast i laget

Efter vissa inre konflikter och missnöjen i rullstolsinnebandyn så valde jag efter en hel del år som spelare att lägga klubban på hyllan och ta på mig tränarrollen. Ett beslut som grott fram under ett par månader och efter att jag hört mig lite för om jag hade förtroendet(skulle kunna ges chansen) i laget att ta på mig tränarrollen så blev det ett faktum i oktober/november, minns inte exakt när. Ungefär i samma veva som jag fick en sådan här:


Ett väldigt bra tillskott när det var snö. För på sommaren igen skulle ju numera Coach Wahlberg låta detta fartvidunder stå för jag skulle minsann rulla min manuella stol sommartid. Det gick sådär bra. Att ha passerat 30 år, slutat träna HELT efter att ha tränat minst två gånger i veckan i en massa år och fortfarande äta "som vanligt" har satt sina spår. Okej jag har inte blivit fet men tillräckligt för att inte direkt trivas till 100% med mig själv. Visst kan en tränare också vara med och träna men mitt sätt som tränare bygger på att jag står vid sidan om. Dessutom saknade jag faktiskt INTE att träna. Något jag trodde skulle bli det värsta med mitt beslut att lägga klubban på hyllan. Någon däruppe måste nog vara med mig dock för för cirka en månad sedan (drygt faktiskt) så gick laddaren sönder till min Minicrosser(som mitt fartvidunder heter). Så Jag har faktiskt börjat rulla och bestämt mig att den får stå nu under sommaren. Dessutom var jag ute och körde runt 2,5-3 mil under en vecka förutom "vardagslunkandet". Några varv på löparbanorna(ca 40 för att vara exakt den veckan) blev det och en tur fram och tillbaka till Vendesgymnasiet.  Ja ni förstår, det håller såklart inte. Jag gjorde samma misstag som de flesta nybörjarna gör och går ut stenhårt för att sedan tröttna. Tröttna i mitt fall var mer extrem smärta i axlarna så "vardagslunken" hoppas jag räcker för att inte gå upp allt för mycket till med tanke på att jag inte rullat en meter knappt sedan slutet på förra året. Startskottet(5km) i år igen blir det också. Min tid förra året var 34,33min. En tid jag vet att jag får svårt att slå men det ska bli kul att så hur långt ifrån den jag är. Nu är det inte heller helt rättvist att jämföra för att bansträckningen är anorlunda i år från förra året. Men men..vi får se hur det går..rullar.



Risin' up, back on the street 
Did my time, took my chances 
Went the distance, now I'm back on my feet 
Just a man and his will to survive 

So many times, it happens too fast 
You change your passion for glory 
Don't lose your grip on the dreams of the past 
You must fight just to keep them alive 

It's the eye of the tiger, it's the cream of the fight 
Risin' up to the challenge of our rival 
And the last known survivor stalks his prey in the night 
And he's watchin' us all in the eye of the tiger 

Face to face, out in the heat 
Hangin' tough, stayin' hungry 
They stack the odds 'til we take to the street 
For we kill with the skill to survive 

Risin' up, straight to the top 
Have the guts, got the glory 
Went the distance, now I'm not gonna stop 
Just a man and his will to survive

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0