Vi gillar olika!
Blogg listad på Bloggtoppen.seFölj min blogg med bloglovin

Jakten på sanningen

Jag kommer aldrig kunna få äran att kalla mig din pojkvän, men.....


Vem du än är, var du än är. Välkommen hit!

Sverige, Sverige älskade vän 
En tiger som skäms 
Jag vet hur det känns 
När allvaret har blivit ett skämt 
När tystnaden skräms 
Vad är det som hänt 

Välkommen, välkommen hit 
Vem du än är var du än är 

Duka din veranda till fest 
För en långväga gäst 
I landet lagom är bäst 
Vi skålar för en midsommar till 
Färsk potatis och sill 
Som om tiden stått still 

Välkommen, välkommen hit 
Vem du än är var du än är 

Regnet slår mot rutorna nu 
Men natten är ljus i ett land utan ljud 
Och glasen glittrar tyst på vårt bord 
Lika tomma som ord 
Visst är kärleken stor 

Välkommen, välkommen hit 
Vem du än är var du än är 
Välkommen, välkommen hit 
Vem du än är var du än är

Inte alla hästar i chipspåsen!!!

Så var årets Kristianstadsdagar slut. Det började med att vi var några som körde Startskottet, 5km. Erik(kanonkulan) körde runt på imponerande 27min. Minst lika imponerad blev jag av Dennis som körde runt på 29min. Banan var inte samma som förra året så det går inte att jämföra tiderna på ett rättvist sätt. Själv körde jag runt på 33min. Ett resultat jag är mycket nöjd över då jag trodde att jag tappat en massa sedan förra året. Men ja trots att jag egentligen inte ska jämföra så körde jag med en sekunds marginal 1min snabbare i år. Trodde jag skulle ha svårt att hänga med Karlsson som var 3 minuter långsammare än mig förra året men har förbättrat sig väldigt mycket och jag (trodde jag) tappat en hel del. Men en liten för hård öppning av Karlsson och ett litet felval av väg över en gräsplätt blev avgörande till min fördel. Den som utan minsta tvekan imponerade på mig mest var dock Kungen som första året körde på ca 1t20min första året och fick tyvärr bryta pga värmen förra året kör runt på mycket imponerande 53min. Dunderhonung till frukost???

Andra dagen på k-dagarna var verkligen inte min dag när det gäller energimässigt. Var nog den enda dagen jag var hemma före midnatt. Han dock med att sitta ner en stund med underbara Lena som har det lite kämpigt just nu men saker och ting verkar ordna upp sig sakta men säkert. Jag kommer alltid finnas vid din sida. Tisdagen bjöd på Snowstorm och Smens baglomma, snowstorm som jag växt upp med mer eller mindre och bara sett på liseberg stora scen var väldigt roligt att se och höra igen. Smens baglomma vet jag inte riktigt vad jag ska tycka om egentligen, väldigt bonnigt men så har jag ju också växt upp på en bondgård så ränderna går kanske aldrig ur som zebran frågade sig när han hade en livskris.

Nästa stora sak som hände på k-dagarna var partyfabrikens fantastiska underhållning mellan torsdag till lördag. Tordagen stod Emil Sigfridsson på scen och underhöll och det var underhållning av hög klass. Bästa av de fyra dagarna. Själva partyfabriken var som bäst på fredagen dock.

Jag avslutar denna blogg på samma interna vis som jag började, Fuck you:-D


säg det med en sång


Vilken "upplaga" är snyggast?

Det här med att blogga går verkligen upp och ner. Jag kommer absolut inte skriva varje dag. Det beror helt och hållet på om det händer nåt som jag vill skriva om och om jag har tid och lust att skriva. Har insett att jag inte kommer bli nån blondin-kissie eller vad det nu är som är populärt. Har inte riktigt förstått vad det är som är intressant med "dagens outfit" men nåt är det ju som är intressant för det är ju 100tusens-tals som läser dessa bloggar och min blogg läses av..några. Men jag vill inte ens bli en "såndär". Jag har inga pengar att vifta med, inget direkt klädintresse över huvudtaget heller. Det enda jag har att komma med är ett stort hjärta(Det har mina vänner sagt) och lite udda skruvade betraktelser av vardagssaker på ett vis som de flesta andra inte ser. Jag är som jag är när jag inte blev som jag skulle.

Idag har jag varit i Åhus och Fenix by the sea. Gissa om det var trevligt och om utsikten var bra, älskar havet *host*. Det var inte det mest anpassade ställen, det hade jag inte räknat med heller. Men jäsicken vilket fint ställe. Första gången jag var där någonsin, på fenix by the sea alltså. Visserligen bara andra gången jag sätter mina länkhjul i Åhus överhuvudtaget. Var där en gång och tittade på beachhandbollen. Varför har jag inte varit där mer, i Åhus alltså? Jag har ju börjat med att utmana mig själv mer och mer. Kanske jag borde gå i terapiarbete och åka dit fler gånger och kanske till och med tillåta solen se min bleka överkropp. Den har inte sett sol på jag vet inte hur många år. Benen ska vi inte prata om, det är ännu fler år sedan som de fick sol på sig. De kanske får en sådan chock att de förmultnar och dör av all sol? Ingen större förlust egentligen. De hänger ju bara och dinglar utan något direkt liv som. Ungefär som på en gammal gubbe. Hans slips hänger också och dinglar utan något direkt liv. Har visserligen försökt i några år nu att förmå mig att ta av mig tröjan på sommaren. Det har gått sådär och då för några år sedan var jag ganska så vältränad och hade inget direkt att skämmas för (men gjorde ändå). Nu har jag en förarglig kulmage så nu tar det emot ännu mer att ta av sig på överkroppen. Jag trodde aldrig jag skulle kalla mig själv fåfång men jag trivs verkligen inte att jag gått upp de kilon jag gjort.



Hittade inget bra nytaget kort så ni som träffar mig ofta/har träffat mig nyligen. Vilken "upplaga" är snyggast?





Kommer du ihåg, en vinter tid
Du såg ett famlande ramlande ångande lokomotiv
Sen kom förvandlingen, den stora ljusa sommaren, igen

Jag tycker om när du tar på mig.
Jag tycker om när jag ser dig vid min sida
Jag tycker om när du finns hos mig.
Jag tror det aldig kan bli bättre än så här
För mig

Kommer du ihåg
Var det igår
Du tog en främande skrämmande människa 
Och kysste hans hår
Och sen förde vindarna 
dom vackra vilda fåglarna 
till mig

Jag tycker om när du tar på mig.
Jag tycker om dina fingrar mot min panna
Tycker om när jag betyder nåt för dig
Det kan aldrig kännas bättre än så här

För nån
För mig

Jag tycker om när du tar på mig.
Jag tycker om dina bröst i morgon ljuset
Tycker om när jag betyder nåt för dig
Det kan aldrig kännas bättre än så här

Jag tycker om när du tar på mig.
Jag tycker om när jag har dig vid min sida
Jag tycker om när du ler en stund mot mig
De kan aldrig kännas bättre än så här
För nån
För mig
För mig




Du älskar väl mig ännu, är frågan som du har
Ska hellre öppet såra dig, än att ge en lögn till svar
Och vem är jag att döma, din handling och ditt mod
Jag har just bara börjat, min vandring på din jord

Refräng:
Och när vi rör varann, är känslan alltför sann
och med slutna ögon gömmer jag mig
Då vill jag ta dig i min famn, tills du ropar högt mitt namn
och tills en rädsla som jag har i mig tar slut

Romans med all sin strategi, svårt för stolthet att förstå
Trots osäkra som vi kan bli, finns ömhet kvar ändå
Som vemsomhelst som skriver och söker sanningen
Jag tvekar och jag strider, att lämna ungdomen

Refräng

Ibland så vill jag få dig, att brista ut i gråt
Ibland så vill jag nå dig, och viska till det rår

Refräng

När vi rör varann, är känslan alltför sann (är känslan alltför sann)
och med slutna ögon gömmer jag mig (då gömmer jag mig)
Då vill jag ta dig i min famn (då vill jag ta dig i min famn)
tills du ropar högt mitt namn
och tills en rädsla som jag har i mig tar slut.




Håll mitt hjärta Håll min själ
Lägg mitt huvud i ditt knä
Säg att du menar
och vill mig väl
Håll mitt hjärta Håll min själ

Som jag väntat alla år
Du kan läka mina sår
Ta mina händer och gör mig hel
Ta mitt hjärta 
Ta min själ

Håll mitt hjärta Håll min själ
Låt mig bara stanna här
Så allt jag ber dig allt jag begär
Håll mitt hjärta Håll min själ
Håll min själ

Tränaren är latast i laget

Efter vissa inre konflikter och missnöjen i rullstolsinnebandyn så valde jag efter en hel del år som spelare att lägga klubban på hyllan och ta på mig tränarrollen. Ett beslut som grott fram under ett par månader och efter att jag hört mig lite för om jag hade förtroendet(skulle kunna ges chansen) i laget att ta på mig tränarrollen så blev det ett faktum i oktober/november, minns inte exakt när. Ungefär i samma veva som jag fick en sådan här:


Ett väldigt bra tillskott när det var snö. För på sommaren igen skulle ju numera Coach Wahlberg låta detta fartvidunder stå för jag skulle minsann rulla min manuella stol sommartid. Det gick sådär bra. Att ha passerat 30 år, slutat träna HELT efter att ha tränat minst två gånger i veckan i en massa år och fortfarande äta "som vanligt" har satt sina spår. Okej jag har inte blivit fet men tillräckligt för att inte direkt trivas till 100% med mig själv. Visst kan en tränare också vara med och träna men mitt sätt som tränare bygger på att jag står vid sidan om. Dessutom saknade jag faktiskt INTE att träna. Något jag trodde skulle bli det värsta med mitt beslut att lägga klubban på hyllan. Någon däruppe måste nog vara med mig dock för för cirka en månad sedan (drygt faktiskt) så gick laddaren sönder till min Minicrosser(som mitt fartvidunder heter). Så Jag har faktiskt börjat rulla och bestämt mig att den får stå nu under sommaren. Dessutom var jag ute och körde runt 2,5-3 mil under en vecka förutom "vardagslunkandet". Några varv på löparbanorna(ca 40 för att vara exakt den veckan) blev det och en tur fram och tillbaka till Vendesgymnasiet.  Ja ni förstår, det håller såklart inte. Jag gjorde samma misstag som de flesta nybörjarna gör och går ut stenhårt för att sedan tröttna. Tröttna i mitt fall var mer extrem smärta i axlarna så "vardagslunken" hoppas jag räcker för att inte gå upp allt för mycket till med tanke på att jag inte rullat en meter knappt sedan slutet på förra året. Startskottet(5km) i år igen blir det också. Min tid förra året var 34,33min. En tid jag vet att jag får svårt att slå men det ska bli kul att så hur långt ifrån den jag är. Nu är det inte heller helt rättvist att jämföra för att bansträckningen är anorlunda i år från förra året. Men men..vi får se hur det går..rullar.



Risin' up, back on the street 
Did my time, took my chances 
Went the distance, now I'm back on my feet 
Just a man and his will to survive 

So many times, it happens too fast 
You change your passion for glory 
Don't lose your grip on the dreams of the past 
You must fight just to keep them alive 

It's the eye of the tiger, it's the cream of the fight 
Risin' up to the challenge of our rival 
And the last known survivor stalks his prey in the night 
And he's watchin' us all in the eye of the tiger 

Face to face, out in the heat 
Hangin' tough, stayin' hungry 
They stack the odds 'til we take to the street 
For we kill with the skill to survive 

Risin' up, straight to the top 
Have the guts, got the glory 
Went the distance, now I'm not gonna stop 
Just a man and his will to survive

Om Det Ändå Kunde Bli Som Det Var En Gång.



När Jag Ser Ditt Ljusa Hår Och Dina Ögon, Vilken Blick Jag Får.
Det Får Mig Att Känna Som Det Kändes Då.
När Hon Kom Till Dig För Att Få Se Dig Skimra I En Månskensnatt
Kanske Höra Dig Säga: "Måste Du Gå?".

Lämna Mig Inte Ensam, 
Det Är Mörkt Och Jag Är Rädd Att Natten Blir Lång.
Lämna Mig Inte Ensam, 
Om Du Ändå Kunde Känna Och Förstå Nå'n Gång.

Hårda Ord Till Varann Igen
Var Blev Det Av All Kärleken?
Är Det Sista Kortet Redan Lagt?
Ingenting Är Som Det Var Förut
Men Tiden Tar Ju Allting Slut.
Men Jag Ser På Dig Va Du Vill Ha Sagt.

Lämna Mig Inte Ensam, 
Det Är Mörkt Och Jag Är Rädd Att Natten Blir Lång.
Lämna Mig Inte Ensam, 
Om Du Ändå Kunde Känna Och Förstå Nå'n Gång.

Lämna Mig Inte Ensam, 
Det Är Mörkt Och Jag Är Rädd Att Natten Blir Lång.
Lämna Mig Inte Ensam, 
Om Du Ändå Kunde Känna Och Förstå Nå'n Gång.

Lämna Mig Inte Ensam, 
Det Är Mörkt Och Jag Är Rädd Att Natten Blir Lång.
Lämna Mig Inte Ensam, 
Om Det Ändå Kunde Bli Som Det Var En Gång.

Lämna Mig Inte Ensam, 
Det Är Mörkt Och Jag Är Rädd Att Natten Blir Lång.
Lämna Mig Inte Ensam, 
Om Det Ändå Kunde Bli Som Det Var En Gång.

Lämna Mig Inte Ensam, 
Det Är Mörkt Och Jag Är Rädd Att Natten Blir Lång...

SRF/TR

Är det inte konstigt att jag som älskar hårdrock aldrig varit på en festival. Än mindre Sweden Rock Festival? Den enkla förklaringen till varför är nog: varför skulle jag dit, lilla obetydliga jag? Det mina kära vänner och ovänner är dåtid. Nutid är en HELT annan sak. Under de senaste 3-4 åren har känslan och lusten för att besöka Sweden Rock ökat allt mer. Nu har jag till och med skakat hand på att jag ska dit nästa år och jag är inte den som bryter ett löfte i första taget. Okej det var ganska sent och jag hade druckit några öl MEN så berusad va jag verkligen inte. Jag ska se alla möjligheter att komma dit. Idag besökte jag till och med hemsidan och till min förtjusning fanns det ett avsnitt för oss hjulbenta. Skulle det mot all förmodan inte funka så är det ju inte så långt hem. Men nej så får man inte tänka. Men varför ska jag till Sweden Rock tänker nog en del av er, har han inte "lekt av sig"? Nej det har han inte. Han, alltså jag har inte varit på sådana här äventyr. Inte åkt utomlands med kompisgänget. Faktum är att jag hade varit ute på en pub/nattklubb mer än en handfull gånger innan jag flyttade hit till Kristianstad när jag var 27 år. Vem har varit ute så sällan i den åldern? Så nästa år bär det med stor sannolikhet av till Norje

Jag var på Tivolirock 07 vill jag minnas att det var. Inte varit där sedan dess. Men i år ska jag dit och sitta ner på en filt i mycket trevligt och fint sällskap. Kanske sippande på ett glas vitt. Inte direkt hårdrock men attans vad trevligt det låter. Man får hoppas att det blir verklighet av det. Är så trött på tomma ord och löften nu så jag kan spy. Är trött på människor som bara slutar upp med kontakten utan någon anledning också. Ett "dra åt helvete" är ett bättre alternativ än tystnad. Tystnad går inte att förhålla sig till.

Idag sa du nått som skrämde livet ur mig. Min första tanke var: Skulle jag klara av att missta kontakten med dig igen? Om du skulle försvinna igen får jag ta på mig min skyddande mask och krypa in i mitt skal igen. Jag vet hur man gör, jag har levt så hela mitt liv fram tills för några år sedan. Men jag trivs utan mask och utanför skalet så frågan är om jag VILL tillbaka, kan vet jag att jag kan:)






Det är nu som livet är mitt
Jag har fått en stund här på jorden
Och min längtan har fört mig hit
Det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt
Min förtröstan långt bort om orden
Som har visat en liten bit
Av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever 
All den tid jag har ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever 
Veta att jag räcker till
(Oh, oh, oh...)

Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig
För att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag

Jag är här 
Och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans

Jag vill känna att jag levt mitt liv





Det vackraste jag vet är att se dig när du sover
Här råder stilla frid och jag glömmer både rum och tid
Du ligger här bredvid och jag känner hur du andas
Att älskas utav dig är det vackraste för mig
Så sagolikt det är att se morgondimman lätta
När mörkret sakta flyr och att se hur dagen åter gryr
En kylig morgonbris sakta sveper genom rummet
Jag kryper tätt intill, lycklig för att du finns till
Stunder av stillhet ett ögonblick av ro ibland
Stunder av lycka att bara ha varann
Det är en rikedom att få älska och att älskas
Vår kärleks varsamhet är det vackraste jag vet
Det vackraste som finns är att vara någon nära
När månen lyser klart över skog och mark så underbart
Du ligger här bredvid och jag känner hur du andas
Att älskas utav dig är det vackraste för mig
Stunder av stillhet ett ögonblick av ro ibland
Stunder av lycka att bara ha varann
Det är en rikedom att få älska och att älskas
Vår kärleks sårbarhet är det vackraste jag vet
Du ligger här bredvid och jag känner hur du andas
Att älskas utav dig är det vackraste för mig

En hyllning

Detta är min lilla hyllning till alla föräldrar som har ett biologiskt, adopterat eller ett bonusbarn med en funktionsnedsättning. Utan er hade inte världen varit så fantastisk att leva i

Denna dikt skrevs 1987 av Emily Pearl Kingsley, har inte hittat vem som översatt den till svenska.

När du väntar barn är det som att planera en fantastisk semesterresa
- till Italien. Du köper en bunt guideböcker och lägger upp en underbar rutt: Colosseum. Michelangelos David. Gondolerna i Venedig.Du kanske lär dig några användbara fraser på italienska. Allt är väldigt spännande. Efter månader av ivrig förväntan kommer äntligen den stora dagen. Du packar väskorna och ger dig iväg. Flera timmar senare landar planet.Flygvärdinnan kommer in och säger: "Välkommen till Holland." "Holland?!?" säger du. "Vad menar du med Holland?? Jag bokade en resa till Italien! Jag skulle vara i Italien. Hela mitt liv har jag drömt om att åka till Italien." Men flygrutten har ändrats. De har landat i Holland och där måste du stanna. Det väsentliga här är följande: De har inte tagit dig till en förfärlig, vidrig, snuskig plats, full av farsoter, hungersnöd och sjukdomar. Det är bara en annorlunda plats. Så du måste bege dig ut och köpa nya guideböcker. Och du måste lära dig ett helt nytt språk. Och du kommer att möta en helt ny folkgrupp som du egentligen aldrig skulle ha mött. Det är bara en annorlunda plats. Det är lägre tempo än i Italien, mindre tjusigt än i Italien. Men efter att du varit där ett tag tar du ett djupt andetag, ser dig omkring... och upptäcker att Holland har väderkvarnar... och Holland har tulpaner. Holland har till och med verk av Rembrandt. Men alla du känner är upptagna med att resa till och från Italien... och alla skryter de om vilken härlig tid de hade där. Och i resten av ditt liv kommer du att säga "Ja, det var dit jag skulle åkt. Det var vad jag hade planerat". Och den smärtan kommer aldrig, aldrig, aldrig någonsin att försvinna... därför att förlusten av den drömmen är en mycket, mycket betydande förlust. Men...om du ägnar ditt liv åt att sörja över att du aldrig kom till Italien, kommer du aldrig att kunna glädjas åt det mycket speciella, det väldigt härliga... med Holland.

Med dikten som inspiration har denna pappa skrivit en låt, VARNING! Ta fram näsdukarna



Orginaltexten på dikten:

When you're going to have a baby, it's like planning a fabulous vacation trip - to Italy. You buy a bunch of guide books and make your wonderful plans. The Coliseum. The Michelangelo David. The gondolas in Venice. You may learn some handy phrases in Italian. It's all very exciting. After months of eager anticipation, the day finally arrives. You pack your bags and off you go. Several hours later, the plane lands. The stewardess comes in and says, "Welcome to Holland." "Holland?!?" you say. "What do you mean Holland?? I signed up for Italy! I'm supposed to be in Italy. All my life I've dreamed of going to Italy." But there's been a change in the flight plan. They've landed in Holland and there you must stay. The important thing is that they haven't taken you to a horrible, disgusting, filthy place, full of pestilence, famine and disease. It's just a different place. So you must go out and buy new guide books. And you must learn a whole new language. And you will meet a whole new group of people you would never have met. It's just a different place. It's slower-paced than Italy, less flashy than Italy. But after you've been there for a while and you catch your breath, you look around.... and you begin to notice that Holland has windmills....and Holland has tulips. Holland even has Rembrandts. But everyone you know is busy coming and going from Italy... and they're all bragging about what a wonderful time they had there. And for the rest of your life, you will say "Yes, that's where I was supposed to go. That's what I had planned." And the pain of that will never, ever, ever, ever go away... because the loss of that dream is a very very significant loss. But... if you spend your life mourning the fact that you didn't get to Italy, you may never be free to enjoy the very special, the very lovely things ... about Holland.

Bara för att



Jag är fattigbonddräng men jag lever endå
Dagar går och kommer medan jag knogar på
Harvar sår och plöjer, mockar, gräver och bär
Går bakom mina oxar hojtar, visslar och svär
------------------------------------------------------------------------
Ohh jag är fattig bonddräng och jag tuggar mitt snus
Och när lördan kommer vill jag ta mig ett rus
Sen när jag blivit livad, vill jag tampas och slåss
Vila hos en flicka, vill jag också förstås
------------------------------------------------------------------------
Sen så kommer söndan, och då vill våran präst
Att jag ska i kyrkan, men då sover jag bäst ... jag menar
Prästen kan väl sova, hela måndagen ... men ...
för en fattig bonddräng börjar knoget igen.
------------------------------------------------------------------------
Så går hela veckan, alla dagar och år
Jag går med lie, och jag plöjer och sår
Jag kör mina oxar och jag häsjar mitt hö
Harvar gnor och trälar, men till sist, ska jag dö
------------------------------------------------------------------------
Står där fattig bonddräng, in vid himmelens port
Lite rädd och ledsen, för de synder jag gjort
Man ska inte supa, hålls med flickor och slåss
Herren Gud i himmlen, är väl missnöjd förståss
------------------------------------------------------------------------
Men då säger herren, fattig bonddräng, kom hit
Jag har sett din strävan, och ditt eviga slit
Därför, fattig bonddräng, är du välkommen här
Därför, fattig bonddräng, ska du vara mig när
------------------------------------------------------------------------
Ohh ja fattig bonddräng, står så still, inför Gud
Ohh sen klär han på mig, den mest snövita skrud
Nu du, säger herren, är ditt arbete slut
Nu du, fattig bonddräng, nu får du vila ut




När du är trött, när du vill fly
och oron viskar att din dag skall aldrig gry
jag är hos dig, känn handen kring din hand.
Var stilla var ej rädd.
Som en bro över mörka vatten skall jag bära dig
Som en bro över mörka vatten skall jag bära dig

När skuggan faller kall där du går fram
när fågeln ej längre syns och solen dör
jag tänder ljus, jag tänder himlens ljus.
Var trygg och tro på mig.
Som en bro över mörka vatten skall jag bära dig
Som en bro över mörka vatten skall jag bära dig

Styr mot havet nu, seglar bort
nu är din korta stund, det liv du väntat på.
Jag är hos dig, känn handen kring din hand. 
Var stilla var ej rädd.
Som en bro över mörka vatten skall jag bära dig
Som en bro över mörka vatten skall jag bära dig


Jag säger bara: Tack underbara du för en trevlig kväll

Man kan tydligen ha "rödvinsfilosofi" på öl och vitt vin. Blev en liten spontanutgång till Bånken i går i mycket trevligt sällskap. TANKEN var att det varken skulle bli nån direkt mängd alkohol eller speciellt sent. Det sprack ganska rejält. Tack och lov minst vad gäller alkoholintaget. Det blev väldigt många skiljda ämnen som kom upp. Tänker inte gå i på vilka för det stannar i sällskapet. En del var såklart väldigt allmänna men då det pratades en hel del privata saker också så stannar det på Bånken(Det som "händer" på Bånken stannar på Bånken")

Skulle i vanliga fall skriva ut allt in i minsta detalj som den värsta "blogg-Sickan", men låter bli. Det har väl varit ett slags bekräftelsebehov jag haft tidigare men numera står jag betydligt stadigare på jorden på ett allt mer stabilare underlag. Jag kan alltså konstatera ett liv jag hade "Då" och ett "Nu". I stora drag handlar det före och efter min flytt hit till Kristianstad. Hade jag stannat kvar i Göteborg hade jag antagligen kört i samma hjulspår och inte kommit vidare i mitt liv. För hade jag inte flyttat hit hade jag inte träffat personer som jag anser är direkt avgörande att jag ens sitter här idag. Vill inte direkt rangordna dessa personer med ett udantag, först och främst måste jag nämna Sandra (a.k.a Ambulanzen). Hon är den första personen jag fick kontakt med här i Kristianstad redan innan jag hade flyttat, via hemsidan student.se. Hon är en direkt avgörande faktor till att jag snabbt blev en i gänget och av den anledningen träffade många många fler personer. Inga av dessa har jag någon kontakt med i dag men ni kommer alltid betyda väldigt mycket för mig. Wilson(a.k.a Onsdag) och Johan(a.k.a Disco) är två personer som jag med ganska stor säkerhet har hjälpt upp både min självkänsla och mitt självförtroende allra mest. Det är väl ganska sjukt egentligen att vid 26 år ålder för första gången INTE känna sig som killen i rullstol utan Johan(eller Wheelie om ni så vill). Egentligen skulle jag kunna skriva upp de allra flesta människor jag träffat här i Kristianstad men ovan nämnda personer förtjänar att nämnas extra mycket tycker jag. Vad har då dessa personer gjort? Det enkla svaret är faktiskt ingenting. Så enkelt kan det vara ibland. Ingenting och alltid. De har funnits där, SETT MIG i ett läge i livet som jag verkligen behövde det och bara varit, naturligt enkelt och kompromisslöst.



Jag har allt jag vill ha, det är klart jag mår bra
Som jag sa, när du ringde idag
Jag ljuger så bra
Oh, jag ljuger så bra
Jag har bytt lås på hjärtats alla dörrar
Sagt upp ditt hyreskontrakt
Och talat om för alla mina vänner
Att sista kortet är lagt
Oh, går du omkring och tror jag är förtvivlad
Och bara tänker på dig?
Och ångrar mig, hah, det kan du glömma
Om du vill veta om jag har slutat drömma
Och sover lugnt i min säng
Oh, jag önskar du var här nu så att du kunde se
Jag överlever utan dig
Jag kan klara mig själv, kan gå ut varje kväll
Komma hem när jag vill
Se en skräckfilm och sen kan jag somna igen
Utan dig tätt intill
Har min tidning ifred och en säng som är bred
Så bättre kan ingenting va'
Jag har allt jag vill ha
Som jag sa, när du ringde idag
Oh, jag ljuger så bra
Du kanske tror jag ligger här och gråter
Men baby där har du fel
Mm, man mister en så står där tusen åter
Jag går och shoppar och dricker dyra drinkar
Och jag tänker bara på mig
Jag kan klara mig själv, kan gå ut varje kväll
Komma hem när jag vill
Se en skräckfilm och sen kan jag somna igen
Utan dig tätt intill
Har min tidning ifred och en säng som är bred
Så bättre kan ingenting va'
Jag ljuger så bra
Men ibland är det svårt att va' stark, inte följa sitt hjärta
Och inte skicka nå't dumt sms, att jag saknar dig så
Jag kan klara mig själv, kan gå ut varje kväll
Komma hem när jag vill
Se en skräckfilm och sen kan jag somna igen
Utan dig tätt intill
Har min tidning ifred och en säng som är bred
Så bättre kan ingenting va'
Jag har allt jag vill ha
Som jag sa, när du ringde idag
Oh, jag ljuger så, ja jag ljuger så bra

Will you tell me once again
How we're gonna be just friends?
If you're for real and not pretend
Then I guess you can hang with me

When my patience's wearing thin
When I'm ready to give in
Will you pick me up again?
Then I guess you can hang with me

And if you do me right
I'm gonna do right by you
And if you keep it tight
I'm gonna confide in you
I know what's on your mind
There will be time for that too
If you hang with me
Hang with me

Just don't fall
Recklessly, headlessly in love with me
Cause it's gonna be
All heartbreak
Blissfully painful and insanity
If we agree

Oh, you can hang with me

When you see me drift astray
Outta touch and outta place
Will you tell me to my face?
Then I guess you can hang with me

And if you do me right
I'm gonna do right by you
And if you keep it tight
I'm gonna confide in you
I know what's on your mind
There will be time for that too
If you hang with me

Just don't fall
Recklessly, headlessly in love with me
Cause it's gonna be
All heartbreak
Blissfully painful and insanity
If we agree you can hang with me

Just don't fall
Recklessly, headlessly in love with me
Cause it's gonna be
All heartbreak
Blissfully painful and insanity
If we agree

Oh, you can hang with me
Hang with me


(Gammal bild på en fin vän)

P.S. uttrycket ut med det gamla och in med det nya fick en liten annan innebörd igår. High five på den:-)

Det var till dig jag ville vända mig

Har haft en av de mest turbulenta veckorna på mycket länge, mest i positiva tecken. Har fått kontakt åter igen med två personer som jag hade mycket kontakt med för några år sedan. Ja ska jag vara helt ärlig är det tre stycken men den tredje visade sig ganska snart att det kunde kvitta så henne nämner jag bara i förbifarten. Den ena ären person jag haft som vän på facebook men vi har inte pratat med varandra på mycket länge. Jag blev väldigt bestört när jag läste att hon ändrade sin status från ett förhållande till singel. Min första tanke var "facerape" men sedan fick jag en stor olustkänsla i magen. Snabbt kom den ena kommentaren efter den andra "jag finns", "hör av dig", "kramar i massor" och ett och annat telefonnummer skrevs ut och skickades antagligen via mail till henne. Jag tänkte att hon har massor av vänner som hon kan ringa till(vilket jag vet att hon har) men ändå fick jag en stark känsla av att jag skulle skriva till henne och ge mitt telefonnummer. Tvekade dock en stund då hon vet att jag för några år sedan var väldigt kär i henne och det kanske skulle verka väldigt konstigt att jag nu när hon tydligen blivit singel skriver ut mitt nummer till henne. Men magkänslan var så stark att den vann. Jag skrev en liten rad och mitt nummer. Det tog inte många minuter innan telefonen ringde och ett för mig okänt nummer dök upp i telefonen. Men ganska stor tvekan klickade jag på den gröna luren(ni som känner mig vet att jag knappt svarar när mina vänner ringer) Jag kände snabbt igen den lite gråtsprängda rösten och jag fylldes snabbt av två väldigt skiljda känslor. Samtidigt som jag blev extremt glad att du vände dig till mig av alla personer blev jag också väldigt rädd, vad tusan skulle jag säga efter dessa år som vi inte pratat alls och just i denna situationen? Men det var som vi hade pratats vid varje dag. Nervositeten släppte väldigt snabbt och vi pratade en ganska så bra stund. Orden som hon sa ganska tidigt i samtalet ekar fortfarande i mina öron: "Du ska veta att det är många som visat sitt stöd just nu till mig men det var till dig jag kände att jag ville vända mig. Vi har alltid kunnat prata så mycket och så lätt när vi träffades för några år sedan".
Bara några dagar senare händer ett nästan likvärdigt scenario. Denna gången handlade det inte om ett sprucket förhållande utan en downperiod. Men endock vände sig personen till mig för att "jag är så lätt att prata med". Senast idag fick jag höra samma kommentar igen. Det handlade inte alls om kärleksrelationer men kommentaren var likadan.

Vad är det som gör att det är så lätt att prata med mig? Jag är ju knappast en "expert" på förhållanden. Jag är Mr klumpfot när det gäller tjejer i min närhet som jag finner intressanta på ett djupare plan än vänskap. Jag brukar allt som oftats klanta till det rejält så jag är inget bra exempel att vända sig till. Men varför gör man då det? Jag är ju bara enkla raka simpla ärliga Johan, kanske är det just därför? Hur som helst är det väldigt skönt att folk känner att de kan vända sig till mig och prata om det mest privata saker ibland.

En person som jag själv kan vända mig till i alla lägen och hon till mig är "PermoZandra". Jag rekomenderar en titt på hennes blogg. I det senaste inlägget har hon skrivit om lilla mig och publicerat följande låt:


Du är fin som du är
När du står med mig här
Gör dig inte en massa extra besvär
Utan var den du är och så ska du få se
Du är värd allt som livet kan ge
Varje liten sak som du gör
Varje litet ord som jag hör
Får mig att förstå att en vän som är så
Är det finaste någon kan få
Alla har vi nåt bra
Nåt som andra vill ha
Även om det inte känns så var dag
Det är upp till dig och även till mig
Att se till att allt ordnar sig
Varje liten sak som du gör
Varje litet ord som jag hör
Får mig att förstå att en vän som är så
Är det finaste någon kan få
Sprid glädje och du får dubbelt upp
Älska och du förstår
Får mig att förstå att en vän som är så
Är det finaste någon kan få
Är det finaste någon kan få

Går väl knappast att få ett bättre "betyg" på att man är en ganska bra människa? (ja lite får även jag skryta)

Hittade även denna låt på Zandras blogg:

Allra sist vill jag bjuda på en väldigt bra låt, även denna av Sara Varga och ge er några ord, en uppmaning som jag smärtsamt fått erfara på nära håll. Glöm aldrig aldrig aldrig av att vårda din relation och nu tänker jag främst på er som har en kärleksrelation. Tänk efter både en och sju gånger innan du gör nåt du kanske kommer att ångra, är det verkligen värt det?

Du säger att du har förändrats
Att du aldrig menade att slå
Du säger att allt har förändrats
Om jag ville, så skulle jag förstå
Man skadar inte den man älskar
Vilket du faktiskt säger att du gör

Jag lever med mina minnen
Och sår som ingen kan se
Jag lever med mina minnen
Försöka glömma är ingen idé
Man skadar inte om man älskar
Vilket du faktiskt säger att du gör

Spring för livet om det är dig kärt
Att slå tillbaka, det är det inte värt
Du kan inte förändra, du kommer aldrig förstå
Det enda du kan göra är att gå
Det enda du kan göra är att gå

Du skadade hela mitt väsen
Du sa att jag alltid gjorde fel
Du klagade på hela mitt väsen
Tills jag inte längre var hel
Man skadar inte om man älskar
Vilket du faktiskt säger att du gör

Spring för livet om det är dig kärt
Att slå tillbaka, det är det inte värt
Du kan inte förändra, du kommer aldrig förstå
Det enda du kan göra är att gå
Det enda du kan göra är att gå

Och jag älskar livet
Det får du inte ta ifrån mig
För om nu hat är motivet
Så finns där inget hat hos mig

Spring för livet om det är dig kärt
Att slå tillbaka, det är det aldrig värt
Du kan inte förändra, du kommer aldrig förstå
Det enda du kan göra är att gå

Hela dagens blogg tillägnar jag dig L

I believe in angels

I have a dream, a song to sing
To help me cope with anything
If you see the wonder of a fairy tale
You can take the future even if you fail
I believe in angels
Something good in everything I see
I believe in angels
When I know the time is right for me
I’ll cross the stream - I have a dream
I have a dream, a fantasy
To help me through reality
And my destination makes it worth the while
Pushing through the darkness still another mile
I believe in angels
Something good in everything I see
I believe in angels
When I know the time is right for me
I’ll cross the stream - I have a dream
I’ll cross the stream - I have a dream
I have a dream, a song to sing
To help me cope with anything
If you see the wonder of a fairy tale
You can take the future even if you fail
I believe in angels
Something good in everything I see
I believe in angels
When I know the time is right for me
I’ll cross the stream - I have a dream

Marschen för tillgänglighet

Mitt tal:

Hej!

Mitt namn är Johan Wahlberg och som ni säkert redan hört så kommer jag inte från skåne utan jag är född och uppväxt i Göteborg. Jag flyttade till Skåne och Kristianstad i augusti 2006 för att studera på Högskolan. Jag kom in på Högskolan i Karlstad också och fick alltså välja vilken stad jag ville studera i. Valet var ganska enkelt, Kristianstad var det bästa alternativet när det gäller tillgängligheten så Kristianstad fick det bli och här har jag stannat kvar.

Kristianstads Kommun har sedan hösten 2004 bedrivit utvecklingsarbete för genomförande av handikappropositionen ”Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken”. Målet för handikappolitiken är ett samhälle som gör det möjligt för oss med en funktionsnedsättning att bli fullt delaktiga i samhällslivet. Fokus är att undanröja hinder och barriärer för förverkligandet av rättigheterna.

Handikappropositionen prioriterar tre huvudområden:

* Att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer

* Att skapa ett tillgängligt samhälle

* Att förbättra bemötandet

Enligt kommunstyrelsens beslut i april 2004 har arbetet i Kristianstads kommun genomförts i arbetsgrupper bestående av företrädare för handikapprörelsen tillsammans med medarbetare från berörda kommunala förvaltningar. Den nationella handikappolitikens mål om ett samhälle med full delaktighet för oss med funktionsnedsättningar. Det är inte bara politiker som suttit och bestämt hur det ska vara utan även vi med en funktionsnedsättning har fått vara med i genomförandearbetet för att stärka delaktigheten och inflytandet för oss med en funktionsnedsättning i samhällslivet.

Det handlar ytterst om demokrati där alla måste ges plats och dess resurser tas tillvara. Motsatsen är ett utanförskap som leder till ohälsa och kostnader för samhället på flera plan.

Det för mig osökt in på ett ämne som jag brinner för väldigt mycket, nämligen föreningslivet. Föreningslivet ger fantastiska möjligheter till att komma in i samhällslivet. I föreningen träffas barn, ungdomar och vuxna i demokratiska former. Gemensamt ansvarstagande utgör grunden för en välfungerande förening. Det finns föreningar inom i stort sett alla intresseområden, som till exempel idrott, kultur, scouting, natur och kulturhistoriska föreningar. Föreningarna ska därför också stödjas för att göra det enkelt för oss med funktionsnedsättningar att vara med i en förening.

Tillgänglighet vare sig det gäller komma in i byggnader, ta del av samhällsinformation i tal och skrift eller att få deltaga i fritidsaktiviteter får aldrig bli en fråga om engagemang hos enskilda som tycker det är angeläget. Tillgänglighet måste vara en fast värdegrund i hela den kommunala verksamheten, med en fast organisatorisk struktur, som gör att frågorna lever och överlever enskildas engagemang.

För arbetet tar aldrig slut, det ska fortleva som en lika naturlig del som annan kunskap om hur samhället ska utformas, om hur information ska utformas, om hur de som är offentligt anställda ska bemöta kommuninvånare mm. Denna kunskap medför att politiker och medarbetare kan forma ett samhälle som är till för alla människor. Några ska inte känna sig utanför för att man inte kan ta sig in till publika lokaler, inte kan läsa det vi skriver, känner sig kränkta pga ett bemötande som inte är värdigt alla människor.

Kristianstad kommun har länge legat i topp vad gäller tillgängligheten i Sveriges kommuner vilket är mycket bra men marschen här idag visar att vi ännu inte nåt vårt mål ”Ett samhälle för alla”

Tack för mig!!


Bara Johan;-)

Det här med att blogga är inte alls lika kul längre som det va innan. Känner att jag inte har så mycket att skriva om hela tiden. Men nu har jag det verkligen. Följande utspelade sig i torsdag, den skära dagen. På kvällen vid sådär 20 kände jag mig en aningens rastlös och tänkte därför ta en tur tll tivoliparken, där sitter alltd nån man känner. Mycket riktigt jag träffade på ett par stycken Mari, Frida och Carro med respektive bland annat. De hade suttit och grillat men nu började det bli lite kyligt att sitta stilla ute så några bestämde sig för att dra sig hemmåt men Frida, Carro, Christine och jag bestämde sig för att ta en ö.....gå till bånken.

Jag gör en liten paus i torsdagens händelser för att berätta om ett gammalt inlägg jag gjorde i en numera nerlagd blogg som är relevant i sammanhanget. Det är nog två år sedan jag skrev den ch den handlar om ett uttalande en person gjorde som sårade mig djupt just då. Uttalandet var inte alls menat som att såra(vet jag idag). Det som gjorde det ännu mer jbbigt just då men som jag ser som komikst idag är att personen själv kommenterade blogginlägget med ungefär: "Vilken hemsk människa som kan säga något så idiotiskt om/till dig".

Tillbaka till torsdagen, denna person som sårade mg djupt för ca två år sedan var med i parken. Vi har träffats många gånger under dessa två år och pratat igenom denna händelse och lagt det bakom oss, i alla fall har jag gjort det. Jag vet att hon har gjort det också men hon tog upp det igen i torsdags. Nu vil jag verkligen poängtera att jag inte tycker det är det minsta jobbigt. Jag tar inte upp denna biten för att det ska verka som något negativt(längre) för det är det verkligen inte. Denna person har bevisat flera gånger om att uttalandet var helt missuppfattat av mig och det vet jag med 100% att det är idag också. Just när detta uttalande kom var min självkänsla inte bara i botten utan på minus och som sagt hon bevisar varje gång vi ses att det hon sa (eller så som jag tolkade det snarare) verkligen inte är sant. Idag kan jag se på händelsen med styrka och positivt tänkande. För den då MYCKET svartsjuka/osäkra pojkvännen såg ju mig helt klart som ett hot, annars hade han ju absolut inte reagerat så kraftigt på en sådan sak.

Kan göra en mycket kort återblick till ett annnat blogginlägg där jag skrev om en speciell kemi som jag kände när jag dansar med denna personen, speciellt på schlagergolvet på Grand. Något som hon faktiskt bekräftade att hon också upplevde. Samtliga gånger som vi träffats har hon bevisat(omedvetet) att det hon sa för två år sedan verkligen bara var min då snedvrida verklighetsuppfattning.

Denna skära torsdag var inget undantag. Det tog inte lång stund innan vi ensamma intog dansgolvet på Bånken. Ganska många låtar dansade vi alena på dansgolvet med allas blickar mer eller mindre på oss. Kan inte låta bli(tyvärr) att få en släng av osäkerhet fortfarande, trots att den är mycket mindre idag än får två år sedan när en så fin tjej både personlighet och yta vill dansa med (lilla) mig, dessutom bara vi två. Idag kan jag stänga ute dessa tankar/känslor bättre och bara vara och njuta av situationen, för varför skulle hon inte vilja dansa med mig? Jag som dansar så bra och är så snäll:)

Du är en person av mindre än en handfull skara i mitt liv som VERKLIGEN kan få mig att må helt underbart bra som kan få mig att glömma av alla mina "hjärnspöken" som jag tyvärr fortfarande har då och då. Som kan få mig att glömma mina hinder och bara vara. Du är en sann ängel i mitt liv och jag är så glad att jag fick träffa dig och din sambo. Jag hoppas verkligen att du funnit din äkta kärlek för det är du så värd. Det finns få så inuti-vackra personer som du på denna jord. Glöm aldrig det.

Denna låt villl jag tillägna dig och bara dig. 
All reklam, alla bilder som får oss att tro
Att måste ändra sig. 
En tydlig bild, ett idiotiskt ideal,
Snälla ta inte åt dej

Du är det vackraste jag vet
Du är underbar precis som du är
Du det är ingen hemlighet
Jag vill ha dej precis som du är 

Lova mig att du alltid ser förbi
Vad dom vill att du ska se
Stå emot, låt dom inte sänka dej 
Snälla sluta aldrig le

Du är det vackraste jag vet
Du är underbar precis som du är
Du det är ingen hemlighet
Jag vill ha dej precis om du är

Låt ingen någonsin ändra dej
Du duger som du är 
Du är mycket bättre, mycket bättre än dom där
Precis som du är

Du är det vackraste jag vet
Du är underbar precis som du är 
Du lova ändra ingenting
Jag vill ha dig precis som du är 
Precis som du är